Känner livet.

Äntligen är jag tillbaka från veckans cellgiftsdos. Nu känner jag livet så sakterliga återvända till min trötta och extremt slitna kropp. Denna gången var otroligt jobbig. Jag har sovit nästan konstant sedan i måndags kväll. Kräkts i stort sett varje dag och inte fått i míg endaste liten matbit sedan i söndags kväll. Är fortfarande illamående men orkar vara uppe med familjen. Det går åt rätt håll och det är sååååå skönt! Tänk att jag bara har två gånger kvar nu. Jag fattar det knappt själv. Sen ska jag förhoppningsvis kunna återgå till mitt "vanliga" liv. Mitt "vanliga" jobb och kunna bjuda hem mina "ovanligt" härliga vänner igen. Som jag längtar! Ni anar inte.

Mattis är hemma från Malaga med! Solbränd, lycklig, trött och hungrig. Härligt! Nu kan jag sova lugnt om nätterna igen :-)