Allt känns så härligt, som en nystart. Förutom tröttheten som smög sig på mig i onsdags under flytten och som sedan dess hänger kvar. Har liksom ingen energi känns det som. Krafterna tar slut på nolltid. Sover bort större delen av dagarna när barnen och Ricke är iväg i skola och på jobb. Nu är det tre veckor kvar till jag ska börja jobba igen. Jag hoppas verkligen att energin och krafterna hittar tillbaka till dess.
Idag ringde kirurgen som opererade mig i mars och jag har nu fått tid för att ta bort det otäcka födelsemärket jag har i ansiktet. Även en märklig knöl jag fått vid näsan ska undersökas och remiss är skickad. Nu vill jag bara så gärna att detta också ska gå bra och att jag sedan kan stoppa in det fuckingjeflacancerspöket långt in i garderoben så det aldrig hittar ut igen! Och samtidigt plocka fram lite av sorglösheten och glädjen jag kände innan allt detta elände startade! Kommer jag någonsin att hitta det bara.....
| Lovis rum börjar bli färdigt. |
Väntar i spänning på massor med härliga bilder på nya lyan.
SvaraRadera//syrran