En gång i tiden var jag en sån som städade som en jefla gnu så fort det
skulle komma någon hem till oss och hälsa på. Rände runt så jag var helt
slut när gästerna till slut dök upp.
Jisses som jag släppt det där
sen jag blev sjuk! Tänk att man skulle behöva bli fyrtio år och få en allvarlig sjukdom innan man vaknade upp ur städtransen. Numera är det rörigt för det mesta hemma hos oss. Tvätt på golven,
disk på köksbänken, skor huller om bladder i hallen och pryttlar i alla
hörn. Men det struntar jag i. Jag är upptagen med annat. Livet är för
sören för kort för att hetsa upp sig över smulor på diskbänken eller
grus på hallgolvet. Och vem bryr sig egentligen? Ingen av mina vänner märker ens skillnaden :-)
Jag avskyr
egentligen smuts och nerstökat men jag har satt min gräns där jag vill
ha den. Här ska INTE läggas mer tid än nödvändigt på oväsentligheter.
Ej heller visas upp en perfekt yta. När hemmet blir en källa till ångest och pedanterier så har man missat poängen och hemmet förlorat sin charm
tycker jag.
Jag önskar att fler kunde släppa ner garden lite och
göra saker och ting lite enklare. Det blir så mycket roligare och
härligare om man bara kan träffas lite spontant över en köpe-pizza,
trots stökigt hem.
Släpp städhetsen och njut av livet!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar