Har känt mig lite nere ett tag nu. Har ont i kroppen. Och i själen. Mest i kroppen.
Min arm där de tog lymfkörtlar spökar. Känns varm och tung. Implantatet spökar, ont ont ont. Småont men ändå ont. Värst är det när jag vaknar på morgonen, då är smärtan som värst. Tills jag fått igång kroppen och ilägget lagt sig på "rätt" ställe. Ibland undrar jag om det var värt det, men JO det var det. Jag är tacksam för den operationen och stolt över mig själv som genomförde den trots min rädsla. Inser att jag aldrig mer kommer att känna mig frisk och stark som tidigare....
Jag måste göra nått åt mitt utseende med. Håret! Det går bara inte längre. Vill ju känna mig fin som alla andra....

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar