2 April 2012

Världens bästa vänner!

Jag sitter och tänker på allt stöd jag fått så här långt under denna resa. Allt stöd från gamla och nya vänner. Från mina nära och kära. Stort tack för alla blommorna, maten, besöken. Tack för alla uppmuntrande och stärkande samtal, för alla handskrivna kort som väntat på mig i brevlådan. Tack för allt stöd ni gett mina barn. Oändligt stort tack för att ni lät kidsen sova över dagarna efter mina cellgifter, dessa dagar då jag var som sämst, när tröttheten knockade mig fullständigt. Och tack till alla er som skjutsat till stallet – jag är såååå tacksam för er hjälp. Tack till ALLA som på ett självklart sätt ställt upp utan att man behövt be om det. Hur skall jag någonsin kunna tacka er alla tillräckligt?
Hade velat ge er alla en varm kram! Kärlek ifrån mig.