Dagen före OP.
Jag är helt panikslagen inför morgondagen!!! Sövningen, operationen, hur mår jag efteråt???!!! Jag tror fasiken jag håller på att bli tokig.
Nu har jag tvättat mig med tvållösningen och känner mig ofräschare än någonsin. Kommer man känna sig fräsch igen tro.
Cancern måste ut ur min kropp!
Morgon dagen för operationen och jag har än en gång tvättat mig med den äckliga tvållösningen från apoteket. Kropp, hår allting ska noga tvättas. Känner mig äcklig och luktar sjukhus. Idag känns det som jag ska gå mot min egen avrättning. Kroppen skakar och jag gråter konstant. Ricke tröstar och peppar. Idag ska cancern väck.
Jag blev inskriven, fick min säng i ett litet bås och sjuksköterskan gav mig operationskläderna. Nu började oron i magen stiga, nu var det helt plötsligt allvar igen. Den paniken jag kände där och då är så svår att förklara. När kirurgen kom och presenterade sig blev jag som förlamad av skräck och bara grät och grät. Äntligen fick jag en lugnande tablett och sakta försvann jag in i något slags vaccum.
Jag sa hej då till Ricke och med tårarna rinnandes för ner för kinderna var det nu dags att få cancern bort opererad men även var det dags att operera bort en så viktig del för en kvinna som bröstet. Jag rullades nu ut från rummet och vidare in i operationssalen. Narkos läkarna förberedde operationen och tillslut sa läkarna att det var dags att sova. Jag fick en mask att andas i och det sista jag minns är paniken och tårarna. Vad kommer jag att vakna upp till.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar