Hemska nätter.

Natten som gick har varit hemsk. Vaknat till och från hela natten. När jag vaknar så är det alltid med en mardrömsliknande känsla, gåshud och andnöd. Hjärtat slår dubbla slag och panik i hela kroppen. Varför är det så just om nätterna?

Dos nummer två av cellgifterna närmar sig och jag ska försöka njuta av denna helgen. God mat i massor ska jag proppa i mig då jag vet att nästa vecka kommer jag inte kunna få i mig någon mat.

Ricke och barnen har nya smeknamn på mig nu. Ricke kallar mig för Stryp-Enok. Ni vet han i UtiVårHage (Falos granne). Säkert en hämnd för att jag brukar kalla Ricke för Falo (smala ben och stor mage) ;-) Han gör det dock med en smula ironi och mycket kärlek Ricke.
Här kommer bild på Enok om ni inte vet vem han är:

Mattis och Lovis kallar mig för Skalle-Per, även de gör det med kärlek samtidigt som de stryker mig över min kala skalle. De är så fina mina kids. Mattis var så orolig innan hur det skulle vara att se mig utan hår, men de båda tycker det är helt ok och det betyder så mycket för mig. Behöver nu bara lite fina mössor att dölja flinten med när jag ska visa mig utanför huset :-)

Om en stund ska jag åka in till stan för en fikaträff med en "bröstsyster". Ser fram emot detta!