Panik. Ångest. Rädsla. Hjälplöshet.
Hjärnan säger att jag ska springa så fort jag kan åt andra hållet. Men jag vet att jag kommer att sitta där hos cellgiftssköterskan kl 10. Madrassen och spybaljan står redo i vardagsrummet. Huset är städat och allt är förberett för lilla familjen nu när mamman ska vara "sjuk" i en vecka.
Samlar styrka och mod.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar