Kände mig dock inte ett dugg modig. Det var skitläskigt och jag var livrädd för att stöta på någon jag kände. Mina kompisar B och M drog runt mig över hela stan och vi var inne i vareviga affär kändes det som :-) Bra gjort tjejer! Nu har jag gjort det en gång - nu kan jag göra det igen!
Nu är jag så trött så jag måste vila middag en stund. Orken är långt ifrån var den var innan cellgifterna och operationen. Trött för minsta lilla ansträngning blir jag. Inte kul att känna sig svag.
Härligt och modigt av dig ! Skönt att du kan tänka dig att göra det igen ! Kram.
SvaraRaderaHej Cilla
SvaraRaderaHar läst din blogg och upplevde min egen resa. Har gått igenom allt du berättar, skillnaden var att mitt "svarta år" var 2011. Fick mitt besed 2011-01-21. Om det kan vara någon tröst så tar du dig igenom detta och kommer ut som en stärkt person. Jag vet att det är svårt att se det nu men jag lovar. Kämpa på, du är stark och har styrkan i din familj och vänner. mvh Ingela
Hej Ingela.
RaderaVad kul att du hittade min blogg! Trodde inte den var synlig för fler än mina vänner :-. Jag blir så glad för att du tog dig tid att lämna en liten kommentar. Jag hoppas det ska bli percis så som du skriver, att detta hemska ska göra mig starkare och att jag ska våga tro på en framtid igen. Varm kram
Härligt vännen du är en kämpe
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera