Fina Anne-Marie.
Min vännina ringde och skällde på kirurgteamet idag så en sköterska vid namn Linda ringde upp mig och sa att imorgon ska de ha stormöte om de plåtar som ligger på väntlistan och utvärdera dem. På torsdag skulle jag förhoppningsvis få en tid. Detta är tortyr. Hur allvarligt är det egentligen? Läkaren på vårdcentralen gav ju inte mycket hopp!
Jag bara gråter och gråter, hade inte velat sitta på mitt jobb just nu. Jag vill vara med barnen, hämta lämna krama finnas inte missa en sekund. Usch vilken mardröm man lever....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar