Vaknade i morse och kände mig lika deppig som vädret utanför. Natten som gick har varit jobbig. Har inte sovit många minuter. Katastroftankar och märkliga funderingar. Nätterna är alltid värst, då kommer mardrömmarna om att få tillbaks cancern igen. Tur att Ricke ligger bredvid mig, känns tryggt att hålla hans hand.
Idag är det dax igen för omläggning av min picc-line. Katetern jag har i armen som jag får mina cellgifter igenom. Den här gången är jag orolig. Armen värker och ett otäckt blåmärke har dykt upp vid insättningshålet. Jag hoppas så att de inte säger att jag måste sätta om den för det var verkligen ingen härlig upplevelse.
Idag märkte jag med att jag tappar onaturligt mycket hår. F-N! Kanske dax för Ricke att ta fram rakapparaten vilken dag som....JAG VILL INTE DETTA!!!!!!!!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar